Fredagsfilmerna: Min 5-i-topp 2022

Idag kommer en film ("Glass Onion") upp på Netflix som säkert skulle platsa på den här listan om jag hinner se den innan nyår, men eftersom jag inte sett den än så har jag begränsat mig till 5 bra filmer till årets topplista. Någon av dem kanske jag inte älskade på en gång, men de har ändå stannat kvar hos mig av en eller annan anledning. 
2022 var annars ett år då den ena filmen efter den andra inte var så bra som jag hoppats på. Förutom de favoriter jag tittade om på, så klart. Men på den här listan lägger jag de fem filmer som jag gillat bäst under året, som varit nytittar för mig. Oavsett när de egentligen kom, alltså.
Ingen särskild ordning, men jag har en solklar favorit bland de här filmerna. 

Bildkälla The movie data base

Parasit (2019)
Första filmen på annat språk än engelska att vinna en Oscar för bästa film blev koreanska filmen "Parasit" 2020. Hade flugit under radarn för mig fram till dess, men jag är glad att den blivit så uppmärksammad så att jag fick nys om den och kunde se den. Den kvalade ju in på min topp 5, gubevars.
Fattiga familjen Kim lyckas nästla sig in i hushållet hos den förmögna familjen Park. Allt går dem väl i händerna, till en kväll när det oväntat ringer på dörren.

Bildkälla HBO Max

Matrix resurrections (2021)
Vissa filmer kan jag tycka får lite oförtjänt mycket pisk, och dit räknas uppföljarna till "Matrix" (1999). Även om den första filmen såklart är bäst, och klarar sig utmärkt på egen hand, så har jag gillat alla uppföljarna också. Kanske den senaste (sista) lite extra mycket. Den floppade, men jag tyckte om.
Thomas Anderson arbetar som spelutvecklare. Han största framgång är spelet "Matrix", med huvudfiguren Neo som är baserad på honom själv. Han har stundtals problem att hålla isär fantasi och verklighet, och snart finner han sig i en situation där han återigen behöver följa den vita kaninen ner i kaninhålet.

Bildkälla IMDb

Ophelia (2018)
En version av Shakespeares Hamlet sett ur Ophelias ögon. Den tragiska hjältinnan från Shakespeares pjäs får här berätta sin egen historia. Jag älskar allt Hamlet, och den här filmen blev inget undantag. Finfin skådespelarensamble också, med Daisy Ridley i titelrollen.
Som barn tas Ophelia hand om av drottning Gertrude, och hon växer upp till att bli en av drottningens hovdamer. Prins Hamlet får upp ögonen för den vackra hovdamen, och snart inleder de en kärleksrelation.

Bildkälla Netflix

Persuasion (2022)
Eller "Övertalning" som den heter på svenska. En Netflix-filmatisering av Jane Austens roman, som fått ta emot mycket skit för att den "inte följer boken". Blir så trött på den kommentarer, för dte finns det få filmer baserade på böcker som gör. Om en ser filmen för vad den är, underhållning, så blir det så pass bra att den hamnar på min topp fem.
Anne Elliot är mellansystern som alltid hamnar i kläm. För åtta år sedan övertalades hon att bryta förlovningen med kapten Wentworth, och sedan dess har hon varit olycklig. Nu korsas deras vägar igen, och han verkar ha gått vidare, medan Anne fortfarande trånar och återigen övertalas att kasta ögonen åt ett annat håll.

Bildkälla IMDb

Everthing Everywhere All at once (2022)
Min favoritfilm i år. Den enda nya film som jag gett 5/5 i betyg. En rapp och rolig version av idén om parallella universum, och dess eventuella påverkan på varandra.
En kinesisk invandrare som driver en tvättomat, hamnar i ett hisnande äventyr när det visar sig att den här versionen av henne är den enda som kan rädda alla universum. Hon behöver hjälp av de olika versioner av henne som finns, för att få deras kunskaper och se sanningen om sitt liv.