Egentligen är det här med hus och trädgård kanske lite bortkastat på mig. Jag gillar huset, men jag har haft väldigt svårt att gilla vår trädgård. En som däremot älskar allt vad trädgård heter, så pass att hon funderar på att utbilda sig inom sagda intresse, är dottern E. Och så flyttar ifrån oss! No worries, så länge hon inte har en egen trädgård är vår hennes kolonilott, och under tiden hon inte har egen trädgård hjälper jon dessutom oss att fixa till vår trädgård till en lättskött en, med mycket perenner, egna rum och även en köksträdgård. Och det är väl kanske just det där som är roligast - att odla något som går att stoppa i magen.
De senaste veckorna har vi sålunda satt potatis, bönor och ärter (som jag misstänker blivit uppätna till stor del av duvor. Vi har även massor av vitlök, och kryddväxter i form av basilika, dill, persilja, gräslök och salvia. Dessutom sallat, gurka, tomat olika chilisorter, paprika, kronärtskocka och skruvhalspumpa.
Lägg också till det som redan fanns i trädgården när vi flyttade in - rabarber, hallon, vinbär, både röda och svart, och äpplen. Plommonträdet har vi planterat själva. På önskelistan står björnbär och körsbär.
Tycker jag det är kul? Fortfarande nej, inte värst. Men att få skörda, och äta - det är roligt det! Och att se vår trädgård gå från en stor gräsmatta till odlingsbäddar, rabatter och mysiga uterum. Ibland är det bra att de gröna fingrarna finns någonstans i familjen.
 |
| Bildkälla Bellantoni landscape Så klart inte en del av min trädgård. I wish. |
