 |
| Bildkälla |
Jag har i varje fall gett mig själv mina belöningar, den för hela varvet i lilla spåret 5 gånger och den för 21 pass. Jag har nu nya löptights och ny löparjacka, båda anpassade för lite kallare väder. Att jackan är röd(ish) är bara ett plus i kanten.
Jag har alltmer börjat överge skogsslingan och löper på asfalt. Dels för att när jag springer med älskade maken efter skola/jobb är det mörkt så här års och skogsslingan har ingen belysning, (Kanske borde fixa det istället för att såga ner skogen och bygga en fotbollshall? Va? Örebro kommun?) dels för att det är så bannat lerigt därinne att det är risk både för att halka omkull och för att leran stänker långt upp på knäna. Eftersom det gör ont som fasiken i mina benhinnor av att löpa på asfalt (känner igen skiten från när jag började springa) så sprang jag i skogen idag i varje fall, för att vila underbenen lite. Annars är det massage, stretch och tåhävningar för hela slanten här. På det bara - det går över när benen vant sig. Om en vecka eller två. Mitt motto just nu är: This too shall pass.
På fantastiska FB-sidan "Titta vi springer" haglar just nu tipsen in om hur vi ska tackla vintersäsongen. Allt från pannlampor och broddar till bra övningar för övriga kroppen, löpband, kläder och skor. Har man en fråga får man tips och råd på störtobärten om man frågar. Älskar den pepp vi ger till varandra. Det är verkligen en positiv och stödjande grupp.
Har upptäckt en annan fantastiskhet som kommit med löpningen. Det kanske är för tidigt att ropa hej, och det hade kanske hänt ändå, men eftersom det har hänt efter att jag börjat springa så ser jag ett samband. Min mens har blivit mycket bättre. Förra gången var hela skiten över på 5 dagar (hoppas hoppas hoppas det inte var en engångsföreteelse). Efter att i flera år dragits med besvär med utdragna blödningar så är det en befrielse att inte behöva vara i ständig beredskap i två veckor. Det jag har behandlat med minipiller och akupunktur verkar alltså ha läkt ut med några månaders löpträning. Kan det vara så? Kan det vara så bra? Jag hoppas det.
Men nog snackat för den här gången. Nu tänker jag skutta in i duschen. Har jag gjort mig förtjänt av.
Å vad duktig du är! Och vad roligt att det fått sådana positiva bieffekter, hoppas det håller i sig :)
SvaraRaderaJag hade en svacka med träningen förra veckan när jag gick till gymmet exakt 0 gånger... märker hur motivationen varierar med hormonnivåerna :p Men idag ska jag släpa mig dit igen, om inte virusarna som gnager mig i halsen blir värre under dan.
Ajaj. Inte träna med halsont! Kan vara skadligt för hjärtat om man har otur. Har jag hört.
RaderaSvackor har man ibland, det är dem man måste upp ur bara. Annars har man gett upp och det gör vi väl inte? Nej just det. :)