Plejaderna om "Ö" av Sara Bergmark Elfgren

Det har gått mer än en vecka sedan Plejaderna senast träffades för att prata bok (och annat). Bokvalet hade legat på mig, och alltså var det jag som stod värdinna den här gången. Som gofika hade Frödinge bakat en citronkladdkaka åt mig, och själv stod jag för chokladbollar och Earl Grey-cookies. Massor av te också, så klart.
Mitt val av bok var den här gången "Ö" av Sara Bergmark Elfgren.

Bildkälla The StoryGraph

Mirjam lever i sviterna av ett uppbrott när hennes halvsyster Nia tar kontakt. De har inte träffats på ett år, men nu bjuder Nia Mirjam på sitt 40-årsfirande, på ön där de båda spenderat somrarna.
Systrarna fick kontakt först i tonåren, och utvecklade snabbt en stark vänskap. Med tiden har deras vänskap avtagit, men Mirjam har alltid varit beredd att ta hand om Nia när hon och om hon så behöver. På ön ser hon en ny sida av Nia, och festen ska ta sig en oroväckande vändning.

Det var ett litet ögonblick där i boken, där flera av oss trodde att boken ska kliva över gränsen och bli lite övernaturlig. Så blev det inte, och det känns faktiskt som en lättnad (även om det också hade varit kul). Nu blev det ögonblicket ett av två där jag vände mig till älskade maken och utbrast "Nu tjocknade plotten!" Och sådant uppskattas så klart alltid. 
En lättnad att det inte trillade över i det övernaturliga, jo för det hade tagit alldeles för mycket fokus från det som vi upplevde var bokens viktiga tema. Mycket av bokens handling utspelar sig i tillbakablickar, där Mirjam, som vår berättare, kastar ljus på relationen med sin halvsyster - och Nias relationer till män. Ett viktigt tema i boken är våld i nära relationer, och jag uppskattade verkligen at det fanns webadress och telefonnummner till Kvinnofrodslinjen i bokens efterord. Just det ämnet tycker vi är så pass viktigt att det hade varit synd att dränka det i zombies eller något annat. Det är även det ämnet som ger boken dess tyngd, och i de avsnitten tyckte vi om boken allra bäst.
Många av personporträtten var kanske inte väl utvecklade, men dte ska väl inte glömmas att de ska var färgade av Mirjams ögon. Självklart har hon svårt att se och förstå vissa saker, medan hon kan se förbi och förlåta annat. Slutet av boken överraskade oss lite, och det slutade inte helt som vi ville. Ändå en förstående vändning, under omständigheterna. Enligt oss kunde dock boken ha fått slta redan på ön, utan det epilogliknande slutet. Här blev nämligen tidslinjen lite väl suddig, och det kändes som att den hände både precis efteråt och flera år in i framtiden - samtidigt. 

Jag hade länge gansk högt betyg satt på den här boken under läsningens gång. Det var slutet spm tyvärr drog ner det för mig, och mitt betyg på "Ö" landade på 3,75/5. Plejaderna i övrigt satte betyg mellan 3 och 3,5. Medelbetyget landade på 3,4/5.