När jag såg
Kick-Ass första gången höll jag på att sätta popcornen i halsen. För jag trodde det här skulle vara en liten komedi om folk som vill vara superhjältar, och det är ju stundtals lite småskoj. Svart humor så där. Men allra mest är det en ganska så actionspäckad film. Och våldsam.
Dave är en helt vanlig high school-kille som gillar serietidningar, att hänga med sina polare och den snygga tjejen i klassen. När han en dag blir rånad (igen) utan att någon ingriper börjar han fundera på varför det inte finns några superhjältar när man behöver dem. Han bestämmer sig för att själv bli en sådan superhjälte och skapar alter egot Kick-Ass som snart blir en succé på stadens gator. Någon som inte är lika förtjust är stadens gangsterkung som gärna vill röja Kick-Ass ur vägen. Tur då att Big Daddy och Hit Girl kommer till räddning.
Filmen är baserad på
serien med samma namn och i rollerna ser vi Aaron Johnson som Dave/Kick-Ass, Chloë Grace Moretz sim HitGirl, Nicholas Cage som Big Daddy och Christopher Mintz-Plasse som Chris D'Amico/Red Mist.
Klart sevärd liten ultravåldsfilm, med humor. Fast jag vet att min vän G får rysattacker av avsky av den.
Ja men G har ju ingen koll. Jag kommer ihåg att den var så plötsligt intensiv och rå att man liksom garvade åt det just för det var så dråpligt rått. Vi gillade den skarpt, men så gillar jag ju sjukt råa saker - ibland.
SvaraRaderaAv alla jag har träffat som har sett den så är det bara G som inte gillar den. Det måste ju betyda att han har fel. :)
Radera