Ibland kommer livet ikapp mig. Just nu känner jag en innerlig trötthet sänka sig över mig som en gråluddig filt. Jag har helt enkelt lite för mycket att göra. Lite för många anteckninar i kalendern, lite för mycket aktiviteter varenda dag för att jag ska hinna med.
Det är repetitioner, Odd Fellow-möten, teaterföreställningar, jobb, barnaktiviteter och skola och ibland så åker älskade maken iväg på konferensresor och utbildningar. Den här veckan har jag bara söndag oplanerad, annars är det fullt upp.
Och någonstans känner jag att det tar stopp inom mig. Jag är stressad helt enkelt. Inte på samma sätt som när jag var arbetslös då jag kunde gå upp på nätterna med andnöd och gråtattacker. Panikångest.
Men på det sätt att jag känner att jag inte hinner med mig själv som jag önskar. Jag hinner inte med sådant som jag vet gör att jag mår bättre både kroppsligt och själsligt. Yoga, jogga, meditera. Allt sådant ligger på sparlåga.
Så blir det som det blir. Jag blir sjuk. Feber och småförkyld. Om och om igen. Bara för att kroppen säger stopp och belägg. Vilket den gör rätt i. Jag behöver prioritera på ett annat sätt. Hjälpa mig själv.
Så ursäkta om jag inte skriver så mycket/intressant här som jag skulle vilja. Jag är upptagen med att vårda min själ.
Du försöker ju jonglera två bloggar också, är imponerad över att du hinner det oavsett allt det andra!
SvaraRaderaMen det är så, det går i vågor var man hinner och orkar, vi har full förståelse :) Se du till att bli frisk först så är bloggen kvar här sen
Jag förstår precis vad du menar. Det är skillnad på de olika stresserna också, det första var mest psykisk och den här är mer fysisk kan jag tänka. Det är som du säger, du måste prioritera och då tror jag inte på att prioritera bort saker du mår bra av, så som yogan. Lägg upp en prioriteringsordning där du är noga med att ha kvar saker som är dina och inte prioritera bort dem för sådant som är andras. Det måste bli balans.
SvaraRaderaSäger hon som själv har fullständigt kaos :D och också är förkyld hela tiden.