"Svenska maskiner ensligt belägna" av Simon Stålenhag

Älskade maken önskade sig lite böcker i julklapp, och en av dem fick han av mig - den han hade önskat sig mest. Sedan flera år är han (och jag) en beundrare av Simon Stålenhag och de världar han skapar i sina konstverk, och en ny bok hamnar raskt högst upp på önskelistan.

Bildkälla The StoryGraph

Linus och Valter var bästa vänner när de växte upp i Torsvik vid Mälaren. Ett stort område i närheten, Svartlöten, är militärt skyddsområde sedan ett vapenexperiment gått snett flera år tidigare, vilket lett till underliga förändringar i naturen.
När Linus flytter till Stockholm med sin mamma förlorar han kontakten med Valter, men återfår den flera år senare när han återvänder till Torsvik efter gymnasiet. Valter har under åren isär blivit allt mer fascinerad av Svrtlöten och vad som hände där, och han drar med Linus på flera olika äventyr. Mellan vännerna växer sig känslorna allt starkare.
Många år senare återvänder Linus återigen till Torsvik - till Svartlöten, och till Valter.

Jag kallar Simon Stålenhags böcker för bilderböcker för vuxna, och den här är inget undantag. Boken är fylld av vackra, och ibland dyspotiska, bilder som känns både helt naturliga och fullkomligt osannolika på samma gång. Maskiner som inte existera, står parkerade ute i naturen bland vresrosor och gräs, som vilken övergiven skrotbil som helst. Mäktiga byggnader reser sig i fjärran, och i förgrunden tar Valter och Linus ett kvällsdopp. Det ser så naturligt ut, men med en hint av overklighet.
Ofta har jag tyckt att texten känns som att den kommit till i efterhand, som ett försökt att knyta samman bilderna i en berättelse, även om det inte var tänkt så från början. Här känns det dock som att texten fick komma först, och många bilder känns som ett tema med variation, särskilt Linus resa till Torsvik 2025, i ett snöigt Sverige.
Boken är ändå väldigt fin, och jag tyckte mycket om slutet, som var hoppingivande och innehöll en katt.

"Svenska masikner ensligt belägna" fick 4/5 i betyg.