Decemberfavoriter

Sista timmarna av 2018. Eller som Chilipojken sa,"Det är 92:a oktober, vad är det här nyår alla tjatar om?"
December tar alltså slut, och här är decembers favoriter för mig.

Bok: "Djupa ro" av Lisa Bjärbo. Faktiskt så att den är årets bästa bok, till och med. Mer om det nästa år.

Bildkälla Goodreads

Fic: Har inte läst en enda.

Film: Ingen bio, för vi kan inte komma överens om vad vi ska se. Men hemma har vi tittat på massor av de filmer vi köpt på oss på diverse reor, och en favorit bland dem blev "Whiplash".

Tv-program: Älskade maken och jag tuffar vidare med "Downton Abbey". Vi har precis börjat med säsong 3, så en annan sak som kommer i början av nästa år (jo, det är jätteroligt att vitsa med att det är årets sista dag) är en sammanfattning av säsong 2.

Nagellack: Har bara fyra att välja bland. Jag har nakna naglar just nu och planerar att lack om snart, men jag vet inte till vad. Men nu var det bland det fåtal jag bar i december, och då säger jag....
Iron hero, eller "5084 från Depends Miss Robot-kollektion.

Skönhet: Alla lacken från Pahlish som ramlade in häromdagen. *hjärtögon*

Upptäckt: Hur mycket jag använder ringfingret på höger hand. Som jag hade nagelbandsinfektionen i. Mitt penngrepp bland annat, där jag lutar pennan precis mot den punkten av ringfingret där infektionen var. Och alla andra saker jag håller på ett liknande sätt som en penna. Många smärtsamma ögonblick innan jag hittade lösningar.

Extra speciell rolighet: Att Stora J flyttade hemifrån! Nu lät det kanske elakt, men hon är trots allt 26 år och hon ville verkligen flytta ut. Så jag är glad för hennes skull som fick en egen bostad, och för min egen som tycker det var på tiden. (När jag var 26 hade jag gått ifrån hennes pappa och bodde i min tredje egna lägenhet. Och hon var 5 år.)

Mitt eget favoritinlägg: "2018 i backspegeln".

Och nu, denna nittioandra oktober, ber jag att få önska er alla ett riktigt härligt och underbart 2019!
Vi ses nästa år!

Decembers nagellack

Det blir ett kort inlägg det här. Med det lack jag har på mig just nu så har jag fyra lack att visa upp. Jag kommer troligen lacka om till nyår, men samtidigt kanske inte.

December har inte varit helt snällt mot mina naglar. Först hjälpte jag Stora J att flytta och det resulterade så klart i att sjuttioelva naglar gick av eller skadade sig på annat sätt. Och så fick jag en nagelbandsinfektion. Den värsta någonsin faktiskt, med varbildningar och hela balunsen.
Jag frågade halvt på allvar älskade maken om han fortfarande skulle älska mig om jag bara hade nio fingrar. Det skulle han, men han slapp bevisa det. Det har läkt ut alltså, men jag har partiell nagellossning på den nageln, och under tiden det läkte var jag absolut inte sugen på att måla naglarna.
Så. Fyra stycken. Nämligen de här:

DependO2, Iron hero #5084
Inledde månaden med ett lack från Depends Miss Robot-kollektion. Svart bas med roströda glitter. Väldigt läckert, och det sista jag bar innan infektionen slog till.

OPI, Die another day
Lagom till jul bestämde jag mig för att lacka naglarna igen, för första gången på tre veckor. Älskade maken hjälpte mig att välja och då blev det den här orangeröda skimmerskönheten från OPIs Skyfall-kollektion.

DependO2, #567
På annandagen var jag bjuden på lunch hos mina föräldrar, och då lackade jag om till det här väldigt mörkgröna lacket. Tyckte mig kunna ana lite dragningar åt tealhållet mellan varven. Väldigt svärtat, men aldrig så att jag inte såg att det inte var grönt. Eller möjligen teal då.

H&M Beauty, Mercurial me
Dagens lack. Ett tenngrått skimmerlack med en aning av både guld och grönt. Knappt så det syns utan lupp, som jag tittade på det med, men skiftningarna anas.
Jag har jobbat idag (för sista gången i år) så jag har så klart redan hunnit slita på det. En av anledningarna till att jag tror att jag kommer lacka om till nyår.
Då har jag lite att välja på, eftersom jag precis fått hem min Black Friday-beställning från Pahlish med 15 lack, samt att jag köpte en adventskalender från OPI med bland annat hela Nutcracker-kollektionen i minflaskor. Tänkte roa mig i januari med att öppna den då, alla 25 luckorna.

Årsfavoriter 2018

Månadsfavoriter är en sak, och decembers sådana kommer i vanlig ordning på månadens sista dag. Årsfavoriter är en helt annan sak, och här gäller det att gnugga minnesknölarna för att minnas allt det som varit av favoritstatus under året och som sticker ut lite extra sådär. Jag gör ett tappert försök, så får vi se vad det blir.

Bok: Det kommer ett mer utförligt inlägg om böckerna jag läst i år under nästa vecka. Dessutom tror jag att jag kanske håller på och läser årets bästa bok just nu, men då den inte är utläst ännu så svarar jag "Love, Simon" av Becky Albertalli.

Fic: När jag läser mycket fics så läser jag lite böcker, när jag läser mycket böcker så läser jag lite fics. Och 2018 har varit ett rekordår för mig vad gäller lästa böcker. Jag har så klart läst en hel del bra fics, men ingen som varit så där bra att jag gått och tänkt på den efteråt. Möjligen i så fall "The long road begins at home" av owlet, men den är en fortsättning på "This, you protect" som bör läsas innan.

Film: På bio "Bohemian rhapsody", hemma i soffan "Call me by your name".

Tv-program: Jag har inte jättetittat på tv direkt, men av det jag har sett har jag gillat det mesta. Sticker ut gör dock "Fargo", särskilt de två första säsongerna, och så klart "The handmaid's tale" som hade sönder mig i säsong två också.

Nagellack: Jisses, nu blir det svårt på riktigt. *tänktänktänk*
Jomen, jag älskar ju riktigt på riktigt Anne Boleyn från A England. Hela Tudoresque-kollektionen är fab faktiskt.

Frisyr: Kapade av håret till axellångt eller kortare i höstas. Faktiskt funderar jag på om det ska få bli ännu kortare vid nästa frisörbesök. I och med det klippte jag bort det allra sista färgade i mitt hår, och går nu stadigt mot att bli vackert gråhårig. Eller vithårig, som Stora J:s BFF tror. Och då har jag sagt att jag ska färga det rosa, så man vet aldrig...

Hudvård: Alla dessa underbara ansiktsmasker jag har lagt i mitt ansikte under året. Främst då arkmaskerna. Alla jag provat har inte gett fantastiska resultat, men merparten av dem har varit riktiga gosisar.Plus att det är härligt att ta den stunden för sig själv, för att jag förtjänar det.

Upptäckt: Det går alldeles utmärkt att leva utan Facebook. Jag har inte pausat - jag har raderat mitt konto. Tackar mig själv varje dag för det liv jag fått tillbaka. Inte undra på att jag hunnit läsa 70+ böcker i år.

Kläder: Sak jag insåg när vi skaffade nya, fina garderober i våras - att det var hyfsat trist att hänga in samma gamla plagg i den som jag har använt i 5 år eller mer. Jag känner mig lite trött på min stil, eller möjligen bara på min garderob. Ska fundera på det. Men! Det är så klart av favoritstatus att jag har en ny, fin garderob att förvara de där gamla paltorna i.

Extra speciell rolighet: Att Stora J fick en egen lägenhet. Och att jag blev gammelfaster åt en söt liten pojke. Och att jag var och såg Al Pitcher i höstas.

Mitt eget favoritinlägg: Eftersom jag anser att det är viktigt att (få) tala om mental ohälsa så är jag lite extra "glad" över mitt inlägg "Ta hand om dig", som belyser just det, och i en liten mån min egen resa.

BuJo för januari

Det är ju inte bara året i sig som behöver nya sidor, utan även mer specifikt månaderna. Och först av alla kommer januari, och i min Bullet Journal kommer det se ut ungefär såhär.

Månadsuppslaget har samma utseende som nästan alltid. Jag hade valt ut den här washitejpen med enhörningar på, för januari är en sådan där månad som jag kan behöva bli lite uppmuntrad över och regnbågar och enhörningar brukar kunna roa mig. Från tejpen valde jag att plocka upp den blå färgen, och jag håller mig så. Och om ni undrar varför jag har lagt en penna och lite tejp sådär snajsigt över sidan, så är det för att jag hade glömt att jag inte tagit bilder än och skrev in namn på folk som fyller år. Och om det inte har märkts, så försöker jag undvika att skriva ut namn i min blogg.

Nu händer det grejer minsann! Inga stora förändringar dock, men små förändringar är också förändringar. Filmer och bloggplaner har fått ge vika och istället har jag vigt en hel sida åt böcker och nagellack. Bloggplaner kan få hamna under anteckningar i stället, som jag har döpt om braindump till, och filmer har sin egen plats tidigare i kalendern. Man måste inte skriva samma sak på två olika ställen, har jag kommit fram till.

En rad om dagen och läsning av månadens bok ser ut som vanligt. Däremot valde jag att göra om min vanekoll och bara ta upp fyra vanor från och med nu. Övriga fyra som jag hållit koll på under 2018, är sådant som mest går på rutin och ändå blivit ikryssat varje dag, så jag kände att jag kunde bespara mig lite skrivkramp.

Sidan för pengar ser även den ut som vanligt. Jag har fått en sida över där, som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Kanske ett litet konstverk varje månad eller liknande. Vi får se var jag hamnar.

Även veckouppslaget ser ut som vanligt, och jådå, jag hann skriva in att Chilipojken fyller 18 innan jag hejdade mig.
Men så här ser det ut alltså, jag ska bara göra klart resten av veckouppslagen. Kanske idag. Lite som vanligt, lite nytt. Jag hoppas jag kommer trivas lika bra i min nya Bullet Journal som jag gjort med min gamla, som jag bara har några få dagar kvar med. Det går nog bra. Inga separationsbekymmer alls. Fast jo.

2018 i backspegeln

Jag tog visst en välbehövlig liten bloggpaus där, över juldagarna. Hoppas ni hade det bra, för det hade jag. Min familj var i år julvärd för våra respektive föräldrapar och vi hade det utomordentligt trevligt. Och på juldagen hade familjen pyjamasdag, helt traditionsenligt i vår familj. Nu har jag precis kommit hem från mina föräldrar där jag blivit stoppad med mat så jag misstänker att det snart kommer skumtomtar ur näsan.
Men nu är det dags att inse att år 2018 snart är slut, och en annan tradition jag har är att svara på följande lista. Det här blir sjunde året jag gör den, så den har hängt med en liten stund. Lite av mitt år i backspegeln, varsågoda.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Hjälpte ett barn att flytta hemifrån. Hjälp!

Höll du några av dina nyårslöften?
Jag satte upp fem olika mål för mig i år, och jag lyckades med 3 av dem. De andra får jag jobba vidare med alltså.

Vilka länder besökte du?
Jag håller mig i Sverige. Fint land.

Är det något du saknade 2018 som du vill ha 2019?
Blogglust. Det hänger löst här, nu igen. Bloggen fyller 10 i maj 2019, och jag funderar på om det är dags att lägga ner då.

Vilket datum kommer du alltid att minnas?
Ingen aning. 14 november kanske, när jag blev gammelfaster för andra gången. Fast jag har en tendens att glömma när folk fyller år efter ett tag... Just nu har jag inte glömt det dock.

Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Alla små saker som byggde ihop ett rätt så härligt år. Kan inte peka på något specifikt, det känns mest som att vardagen varit det bästa.

Vilket var ditt största misstag?
Som att jag skulle göra misstag! Vilket betyder att jag inte vet.

Vilket var ditt bästa köp?
Nya garderober när vi gjorde om i sovrummet. Äntligen!

Vad spenderade du mest pengar på?
Min nya dator.

Vad gjorde dig riktigt glad?
Små gulliga saker som mina barn gör, bara sådär. Ibland räcker det med en kram för att den här mamman ska sväva på rosa lyckomoln en hel dag.

Mådde du bättre eller sämre 2018 än vad du gjort tidigare år?
Bättre.

Finns det något du önskar att du lagt ner mer tid på?
Biobesök och telefonsamtal till min mamma och pappa.

Finns det något du önskar att du lagt ner mindre tid på?
Vissa själsslukande appar som det är lätt att fastna i alldeles för lång tid.

Blev du kär?
Ja. För mer i än 20 år sedan, i älskade maken. Det håller i sig.

Vilket program var bäst på tv?
Har sett för lite på tv för att uttala mig. Men "C.B. Strike" är en väldigt lyckad adaption av tre kanonbra böcker.

Hatar du någon som du inte hatade förut?
Alltså. Jag är orolig för världsläget och klimatet, men jag hatar ingen ny. Mitt hat till Donald Trump har funnits där ett tag. I övrigt är hat en stark känsla, som jag försöker undvika. Jag tycker oftast "illa om" i stället. Men det räcker inte riktigt till vad gäller Trump. Det räcker dock till Horrible Engdahl.

Vilken var bästa boken du läst under året?
Det här har jag grunnat på. Jag är på bok 72 för i år (Jag vet! Inte klokt!) men jag har lämnat rätt så medelmåttiga betyg på de flesta. Det har varit få som nått toppen, kan vi uttrycka det. Robert Galbraiths deckare har jag dock tyckt väldigt mycket om. Men jag tror nog att det får bli "Love, Simon" för den tyckte jag väldigt mycket om.

Önskade du dig något som du fick?
En Kånken! I flera år har jag suktat och ångrat mordet jag gjorde på min gamla skolryggsäck. Men jag hittade en ny under granen, en röd. Tack älskling.

Önskade du dig något som du inte fick?
En pyjamas. Konstigt att inte få något jag har haft som standardönskning i flera år, och dessutom brukar få.

Vilken var årets bästa film?
"Love, Simon". Inte en klockren adaption av boken, men en väldigt bra.

Vilka var de bästa människorna du träffade?
Vännerna.

Hur skulle du beskriva din klädstil?
Färgglad, sliten och något jag är aningen trött på. Känner att jag vill förändra min garderob, för jag är trött på att se samma plagg år efter år.

Vad fick dig att må bra?
Sömn, hårgos, meditation, rörelse, frisk luft.

Vilken kändis var du mest sugen på?
Tom Hardy och Sebastian Stan. Googla på egen risk.

Vem saknade du?
Vännerna som bor långt bort.

Vilken var din bästa månad?
Juli. Hade kul, även om värmen fick mig att må rätt pestigt mellan varven.

Finns det något du skulle kunnat göra bättre?
Säkert.

Hur kommer nästa år att skilja sig från 2018?
Det kommer bli ännu bättre. Och vi kommer äntligen få en fungerande regering. Helst utan inblandning från SD, men jag anade redan förra året att det där brunbyxorna skulle ställa till det.

"Wink Poppy Midnight" av April Genevieve Tucholke

Som kanske är bekant vid det här laget så har jag en svaghet för vackra bokomslag, och jag tycker att omslaget till "Wink Poppy Midnight" är väldigt tjusigt med alla sina små detaljer. Det är något sagolikt över det, som återkommer som ett tema i boken.

Bildkälla Goodreads

Midnight har precis flyttat till ett nytt hus i den lilla staden han bor i. Bakom sig har han lämnat Poppy, tjejen har länge har varit förälskad i men som inte älskar honom tillbaka. Däremot utnyttjar hon honom. Hon är nämligen elak, det säger hon själv.
Midnights nya granne är den mystiska Wink. Hon som aldrig bryr sig om vad folk tycker eller säger om henne, hon som tror på sagor.
Alla berättelser behöver en Hjälte, en Skurk och en Hemlighet. Frågan är bara vem som är vem och vem som ljuger bäst.

Min initiala tanke om "Wink Poppy Midnight" var att den var lättläst. Jag trodde jag skulle läsa ut den på en dag. Jag trodde även att jag skulle älska den och ge den ett högt betyg. Jag hade fel på båda de punkterna.
Den är lättläst, det är den. Språket är vackert och vissa bitar är som att läsa en dikt. Men. Jag känner ingen som helst sympati för någon av karaktärerna. De känns konstlade och schablonartade. Den populära men elaka tjejen, outsidern, killen som slits mellan de två. I slutet av boken vet jag vilken hårfärg de har, men inte så värst mycket mer. Berättelsens kärna, att alla har olika sidor, både bra och dåliga, går förlorade i ett allmänt virrvarr och en alltför fladdrig handling.
Det förekommer vissa inslag som skulle kunna vara övernaturliga, snudd på lite skräckartade, men det rinner också ut i sanden. Jag kan känna att den här boken hade vunnit på att behålla de övernaturliga elementen och ta dem fullt ut, i stället för den nödlösning som blir.

Summa summarum: jag gillade sättet boken var skriven på, men jag tyckte inte om storyn eller karaktärerna. Mitt betyg på "Wink Poppy Midnight" blev 2/5.

BuJo 2019

Man vet att året snart är slut när det blir dags att göra nya sidor i sin bullet journal - inte bara för den kommande månaden, utan för ett nytt år. Jag byter även bok, och även om det förekommer vissa problem med ghosting av pennor (alltså att pennan lyser igenom på motsatta sidan) så blev det en Leuchtturm1917 den här gången också. En orange. Med pen loop.

För det nya året har jag gjort om en hel massa. Man lär så länge man lever, heter det, och jag har lärt mig en massa av vad som funkar för mig och vad som inte funkar för mig, vilka sidor jag vill ha och vad som varit onödigt och bara tagit upp plats, vad jag har velat lägga till och vad jag velat ta bort. Och resultatet blev så här. (Sorry för mörka bilder. Det vore ju kul med sol någon gång emellanåt, men icke då.)

Förra året gjorde jag en storslagen årsöversikt över ett helt uppslag. Och sedan använde jag det aldrig, för jag kom på något bättre. Jag vill ändå ha en årsöversikt, bara för att det är bra att ha emellanåt, men nöjde mig alltså med att skriva in den på en sida. Jag ska bara titta på den, inte skriva i den, så mer plats behövs egentligen inte.
Och jag valde såklart orange som accentfärg för att boken är orange.

Vad jag kom på som var bättre än en årsöversikt var en Future log. Eller en framtidslogg om vi ska vara svenska. Här skriver jag in sådant som jag ännu inte gjort sidor för, och jag gör ju mina månadssidor allteftersom, så det här är ganska viktiga uppslag för mig.
Till en början tänkte jag ha en sida eller ett uppslag att skriva in kommande födelsedagar på, men jag bestämde mig för att hoppa över det och skriva in födelsedagarna här i min future log i stället.

Jag planerar att läsa en bok spridd över en månad nästa år också. Det kanske inte blir alla månader, men jag ville ändå ha en sida där jag kunde samla upp de böcker jag läser. Samt att jag ibland får idéer om böcker som skulle passa att läsa på det här sättet, och då kan jag planera in dem i förväg.
Motsatta sidan kommer bli årets humörmätare. Jag kommer alltså överge månadsvisa humörmätare och i stället göra så här, fylla i en ruta varje dag med en korresponderade färg. I slutet av året kommer jag ha ett litet pixlat konstverk, är meningen. Jag hoppas på mycket rött och orange, och väldigt lite svart.

Sidan därpå är Plejadernas sida. Här finns plats att skriva in kommande träff. Hos vem vi ska vara, när vi ska vara där, och så klart vilken bok vi ska läsa. Även plats för att skriva in medlemmarna. Och jag har redan skrivit in den första träffen för 2019.
Sidan därpå, med kanske världens fulaste målflagga, är den sidan där jag kommer skriva upp mål jag har för 2019, och här kommer jag vara ganska specifik. Vissa målbilder har jag redan, men inte alla.

Ett helt uppslag för böcker som blivit lästa under året kan kanske verka överdrivet. Men nu läser jag en hel del, samt att jag planerar att vara lite konstnärlig här och rita upp bokryggarna på böckerna jag läser. Tänkte jag. Det kan gå åt pipsvängen med den idén också.

Filmer  jag ser behöver absolut mer plats än vad jag gav dem i år. Jag delar också upp dem så att jag har en sida för filmer jag kommer se här hemma och en för filmer jag kommer se på bio. Den stora biten av sidan är dock för att jag ska hålla koll på filmer som kommer upp på bio, som jag är intresserad av att se. Ska vi gissa redan nu att den inte kommer bli 12 biobesök 2019 heller. Men jag kan ju hoppas!

Och till sist en sida för vad jag vill se på tv. Det finns riks för att den här sidan förblir tom, för min tv-svacka verkar inte ha något slut i sikte. Men man vet aldrig. Plötsligt smäller det kanske till.
Sidan bredvid är till för att jag ska kunna hålla koll på när mina barn går i skolan. en halva för varje termin under kalenderåret.

Och det var allt. Kommer säkert se annorlunda ut 2020. Då tror jag att jag ska ha en röd bok. Eller en rosa...

Tre tomma no. 73

Nu tror jag minsann att det inte blir fler tomma i år. Dels för att året straxt tar slut, och dels för att jag faktiskt inte har något som snart tar slut. Förutom arkmasker då.

Holika Holika. Pure essence mask sheet. Shea butter.
Den här gillade jag! Helt okej passform, precis lagom med essens, trevlig doft och jag kände mig mjuk och gosig i huden efteråt. Extra plus för trevlig förpackning som var lekande lätt att öppna och få ut masken ur. Skulle bara vara lite enklare att veckla ut själva masken också, men det är nästan aldrig helt problemfritt.
Plaståtervinning.
Betyg 4/5

Pixi. Glow tonic. 5% glycolic acid exfoliating toner.
Jag önskar att jag hade en back up på den här, men det har jag inte. Det är inte en billig pryl, men väldigt dryg. Jag har haft den här flaskan i nästan precis ett år. Jag har inte använt den varje dag, men några gånger i veckan har det blivit, och varje gång jag har använt den har jag uppskattat den. Den doftar en del, särskilt ros, men det är en doft som inte dröjer sig kvar.
Plaståtervinning.
Betyg 5/5

The Ordinary. Caffeine solution 5% + EGCG.
Den här kommer jag däremot inte att sakna. Ett serum för ögonområdet, som jag inte upplevde gjorde något särskilt för mig. Hade dessutom en tendens att ta sig upp i gängorna på flaskan och torka och bete sig. Har gjort rent de där flaskgängorna x antal gånger för att inte hela innehållet i flaskan skulle torka ihop. Lättdoserad dock, och dryg som sjutton. Men som sagt, jag upplevde ingen skillnad mot min vanliga ögongél, så jag kommer inte aktivt söka efter den.
Glasåtervinning på flaska och pipett, plaståtervinning på korken.
Betyg 3/5

"Iliaden" av Homeros

Om en har gett sig själva den på att läsa både "Iliaden" och "Odysséen" så rekommenderar jag att man börjar med att läsa "Iliaden", helt enkelt för att den utspelar sig först. I övrigt spelar det egentligen inte så stor roll, men det är vissa saker som nämns i "Iliaden" som återkommer i "Odysséen", samt att Ulysseus/Odysseus är med i båda.

Bildkälla Goodreads

Det trojanska kriget är i sitt slutskede. På slagfältet förekommer otaliga kamper mellan achaierna och trojanerna, men även inne i lägret bubblar osämja bland de stridande på samma sida om kriget.
På Olympen betraktar gudarna det som sker, och blandar sig i skeenden allteftersom deras välvilja skiftar. Det blir ofta en strid både mellan gudars vilja och männen på slagfältet.

"Iliaden" berättar inte om början på kriget, eller slutet. Vi vet att kriget snart ska ta slut då det är på det nionde året i den här berättelsen, och kriget varade i tio år. Men det tar alltså inte slut i den här boken. Det är lite av en slice of life mitt i brinnande krig, eller slice of slagfält om man hellre vill det.
Den som väntar på en viss trähäst (räcker upp handen), väntar förgäves.

Det är en salig röra av namn, lite som vanligt, och jag hade stundtals svårt att hålla isär alla dessa män och vilken sida de stred på. Viktigast att veta är väl att Achilles, Agamemnon, Patroklos och Ulysseus slåss med achaierna och Menelaos för att hämnas på Paris som stal Menelaos hustru Helena (och förolämpade ett gäng gudinnor på köpet). Bland trojanerna utmärker sig främst Paris bror Hektor (Paris är en ganska feg rackare, även om han är snygg).
"Iliaden" har också en större mängd av gudar och gudinnor som lägger sig i striderna. Achilles morfar är Poseidon, och hans mor är en gudinna, så det är kanske inte så konstigt att gudar och gudinnor har ett intresse av just den här striden. Jobbigt nog håller dock olika gudar på enskilda män i striderna, så det förekommer en del räddande av män som egentligen kanske borde ha strukit med där och då.
Det är också mest strid och dödande i den här boken, blandat med lite inbördes osämja. Större delen av boken står Achilles helt utanför striderna då han och Agamemnon blivit osams - över en tjej. Det är mycket det där med att stjäla varandras kvinnor, och jag finner kvinnosynen i den här boken ganska vidrig. Saker att köpslå med, det är vad kvinnor reduceras till. Tycker mig även kunna skönja att Helena inte är så himla förtjust över att Paris gifte sig med henne, när hon redan var gift med Menelaos. Inte alls en så romantiskt kärlekshistoria som man kan tro. Mer kidnappning, tvång och möjligen en uns av Stockholmssyndrom. Inte bara Helena utan vissa andra kvinnor också, som får en aldrig så liten röst i den här berättelsen. Men det är det nog meningen att vi ska strunta i.
Åter till slagfälten då, eftersom det är där vi spenderar den mesta tiden. Blodet flyter, så kan vi väl säga. Det är ett evinnerligt beskrivande av hur män får en lans stucken här och där i kroppen, var den går in, var den går ut, hur mycket den skadar. Det har varit mycket tarmar, nedblodade hjärnor, ögon som faller ut, avskärande av senor och pilar både här och där. Hämnd på hämnd på hämnd. Ofta får vi även en liknelse också, så det är många lejon som tar oskyldiga små lamm, eller som blir jagade av jägare och försvarar sig.

Det är inte alltid roligt att läsa "Iliaden". Jag zonar ut flera gången i sörjan av namn, släktled, blod och äckel och slaktade djur. Gudars intriger är det mest intressanta att läsa om. Jag känner mig snuvad på ett slut. Jag hade velat nå krigsslutet, fått med den där trojanska hästen, men jag blir utan.
"Odysséen" är den bättre av de två böckerna på den punkten, för att den har ett tydligt mål som uppnås. Här står det mest och trampar på stället, känner jag. Jag är dock inte missnöjd med att ha läst "Iliaden", men så här med facit i hand så önskar jag att jag hade stått fast vid min ursprungsplan och läst den spridd över en månad snarare än en sång om dagen.

Mitt betyg på "Iliaden" blev 2/5. Den var okej, jag är glad att jag har läst den i sin helhet, men jag hade inte jätteroligt under läsandets gång.

"Shift" av Hugh Howey

Hittills i december har det varit dåligt med tid till att läsa. Dessutom valde jag att läsa ännu en dystopi, och just sådana har jag varit aningen trött på den senaste tiden, om jag ska vara ärlig.
Men eftersom jag hade andra delen i serien "Silo" av Hugh Howey, så valde jag att läsa den - trots allt. Det gick stundtals trögt, men det gick.

Bildkälla Goodreads

I en inte alltför avlägsen framtid ser världen ut som idag. Vad endast ett fåtal vet om är dock tiden rinner ut. Katastrofen närmar sig, och de med vetskap bestämmer sig för en drastisk åtgärd. En åtgärd som kommer skriva om människans historia och tvinga ner oss under jord. Silons historia kommer börja skrivas.

Till att börja med - att det gick trögt att läsa "Shift" mellan varven beror inte på att boken är dåligt skriven. Tvärtom är det här rätt så spännande, och korta kapitel gör den väldigt läsvänlig. Däremot kan det ibland kännas som att vissa saker kanske upprepas en eller några gånger för mycket.
"Shift" svarar på en hel del frågor som uppkom när jag läste första boken, "Wool", men lämnar mig också med ännu fler frågor som jag vill ha svar på. Jag antar att flera av dessa kommer besvaras i den tredje boken, "Dust".

"Shift" berättas i parallellhandlingar där vi får följa arbetet med att skapa Silon samt sedan se hur livet blev i den efteråt. Det är lite slice of life över vissa av nedslagen i Silons historia, och det berättas på ett bra och spännande vis. Men.
Var är kvinnorna?
Det är idel män som huvudpersoner, de som bestämmer och sköter ruljansen, de som gör uppror och ställer saker till rätta - eller kanske tvärtom också. Kvinnor får någon sorts biroll, förutom om de behöver plockas fram för att driva på männen. I vissa fall är de rentutav ganska så skurkaktiga, eller framställs i varje fall som fiende till den ordning som bör råda. Kände ibland att det störde mig något enormt. Om man nu gör nedslag i historien under flera hundra år så kanske det borde finnas åtminstone en tjej som kunde vara intressant nog att följa. Till och med katten är en hane!

Förutom det så är det rätt så spännande mellan varven, även om vissa partier som sagt kunde kännas lite väl utdragna och händelselösa. Kill your darlings hade behövts vid några tillfällen.

Och kan vi prata om det här med att förfula bokomslag med "klistermärken"? I det här fallet är det inte ens något klistermärke, utan bara en gul fläck som förstör ett snyggt omslag. Men det är inte det värsta, enligt mig. Nej, det värsta är när man lockar med att boken ska bara "The next Hunger games." Varför? Till att börja med - likheterna mellan "Shift" och "Hunger games" är att båda är dystopier. That's it!  "Shift" känns också hyfsat unik. Den har en egen mytologi och beskriver katastrofen som leder till det dyspotiska livet på ett rätt så unikt sätt. Det finns en tydlig: det här hände, som ofta saknas i andra böcker inom samma genre. Närmaste värld skulle i så fall vara i "Metro"-serien, då båda hamnar under jord efter att Jorden förgiftats, men även här är "Silo" ganska långt ifrån på flera punkter. Och jag tycker att "Silo" är den bättre av de två (även om "Metro 2033" är klart läsvärd om du gillar genren).
Dessutom - jag har redan läst "Hunger games". Varför skulle jag vilja läsa samma bok en gång till? Och vill jag det så läser jag väl om "Hunger games"? Ju.

Nåväl. Mitt betyg på "Shift" blev 4/5.

FredagsFilmen: A quiet place

Man vet att barnen är stora när det yngsta älskar skräckfilm. Så på grund av det har till och med skräckfilmsfega jag nu tittat på "A quiet place"

Bildkälla YouTube

If they hear you, they hunt you. En familj har överlevt i en värld som tagits över av monster som jagar allt som låter. Familjen lever i total tystnad, men det krävs bara ett enda ljud för att en katastrof ska inträffa.

Jag som avskyr jump scares hade inga sådana problem alls med den här filmen. Visst är den lite ruggigt otäck emellanåt, men mer på ett krypande sätt än BU! Filmen känns också kanske lite mer science fiction än skräck, men det säljer kanske inte lika bra.
Utmärkt skådespeleri av äkta makarna Emily Blunt och John Krasinski (som även står för regi och manushjälp), men framförallt till barnen och extra särskilt då Millicent Simmonds som äldsta dottern. Bra gjort att ha en person som är döv på riktigt i en döv roll.
Det är en tyst film, så klart, där de naturliga ljuden får spela en stor roll och det framförs få talade repliker. Det mesta sägs med amerikanskt teckenspråk, och sådant kan jag inte så det är tur att det finns undertexter.
Klart sevärd. Även för en räddhågsen typ som undertecknad.

Wishlist Wednesday

Snart är det jul, sjung bom fallerallan lej! Eller nåt. Om man har problem med att hitta en bra julklapp till mig så kan jag tipsa om att jag just nu önskar mig det här:

Bildkälla 

Färgade popcorn! Alltså majskorn som inte nödvändigtvis är gula. Inte för att jag tror att det smakar annorlunda, eller ser annorlunda ut när de är poppade, utan bara för att det är kul. Och det behöver inte vara just de här för de är ganska dyra. Det finns popcornmajs på kolv också. Kan tänka mig att provsmaka det också, på grund av lättroad.

Bildkälla 

Nu tänker jag bli lite gnällig. För varför är det så svårt att hitta citronte i lösvikt i affären? Förut hade Kobbs ett jättegott citron- och limete, men det slutade de med för att de är dumma. Och i butik kan jag bara hitta citronte i de förhatliga tepåsarna (don't get me started). Jag vill ha löst citronte! Ta mig bövelen. Och jag är lite för lat för att ta mig till en tebutik, men jag kan ju önska mig!
För övrigt är min topp 5 i te som följer: Earl Grey, citronte, Söders höjder, Kusmi S:t Petersburg, English breakfast. Och ja - det ska vara svart te, för det är det jag gillar bäst.

Bildkälla

En sked med hål i? Jo, för det är en absintsked. Och jag har varit kär i den här varianten med ett öga sedan jag såg den första gången, så jag skulle gärna vilja ha en eller flera sådana till min nästa absintstund.
Jag vill ha en massa olika absinter också, men det kan vi ta en annan gång.
Vad en har absintskeden till kan du läsa om här, i ett av mina mest populära inlägg någonsin.

Bildkälla

Jag när någon sorts förhoppning om att bli en person som tränar. Lite grann i varje fall. Att gå på gym får jag dock lite olustkänslor av, så jag tänker hemmaträning. Och då kan det vara bra med ett par hantlar. De behöver inte ens vara värst tunga. 1 kilo räcker nog utmärkt till en början.

Bildkälla

Som vana läsare av min blogg vet vid det här laget, så sminkar jag mig inte överdrivet ofta. Faktiskt så pass sällan att jag lyckats ha de sminkborstar jag har i drygt 20 år, med vissa undantag som köpts till eller kastats bort. Men jag har borstar som jag haft sedan innan jag träffade älskade maken, och vi firade 20 år i november så...
Jag tycker jag kan få förtjäna lite nytt. Köpte mig nyligen ett par borstar från Real Techniques, och kan absolut tänka mig fler. Så varför  inte ett sådant här startset för ögonen? Så kanske jag till och med får lust att sminka mig lite oftare. (Troligen inte.)

Bildkälla

Sedan jag började med min BuJo så har jag fått upp ögonen för roliga pennor. Och det har gjort att jag gärna vill ha Tombows dual brush-pennor i fler än de 6 färger jag köpte när det var Black Friday. Inte för att jag ritar serier, men just det här setet som heter Manga, har en bra variation av färger, och jag kan se att det skulle bli mycket användbart. Om nu ingen känner för att punga ut en jätteslant och köpa ett sådant där set med samtliga Tombows, så klart...

Och som vanligt: presentkort till bio eller på böcker, pyjamas, fred på jorden och snälla barn. Och hårgos!

Soundtrack of my life

Jessie J - Thunder

I'm a red and fragile rose

Won't grow in the dark alone

Take me there cause I need to find the light

I hate that I'm scared of this

But you believe so I'll take the risk

Hold me and tell me I'm alright

Now I'm falling down

You lift me up to the clouds

Yes, I'm falling down

You lift me up

Yeah!

You make my hands shake

I watch the glass break

Around my guarded heart tonight

This ain't no mistake

You make my earth quake

You feel like thunder in the sky

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh

Thunder, thunder, thunder

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh-oh

You feel like thunder in the sky

Brooke free, saw an open road

Footsteps lead me to your soul

Now I run with a home to go to

Never thought I'd be this happy

If you're asking, yes you have me

How you change my thoughts, you'll never know

So when you're falling down

I'll lift you up to the clouds

Yes when you're falling down

I'll lift you up

Yeah!

You make my hands shake

I watch the glass break

Around my guarded heart tonight

This ain't no mistake

You make my earth quake

You feel like thunder in the sky

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh

Thunder, thunder, thunder

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh-oh

You feel like thunder in the sky

I was broken and started to think that I should be ashamed

Trembling and nervous and naked and feeling afraid

Then you came and told me and showed me to fight through the rain

Fight through the rain, to fight through the rain

Yeah yeah yeah yeah

You make my hands shake

I watch the glass break

Around my guarded heart tonight

This ain't no mistake

You make my earth quake

You feel like thunder in the sky

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh

Thunder, thunder, thunder

Like thunder, thunder, thunder, oh-oh-oh

You feel like thunder in the sky

Tre tomma no. 72

Nobeldagen idag. Planerar att titta på klänningar på kungligheter, för det tycker jag är kul. Inget nobelpris till någon av dagens tömda produkter, men väl en storfavorit hemma hos mig. Och ett riktigt bottennapp.

Depend. Nagellackreomover. Supersnabb.
Älskar.
Plaståtervinning.
Betyg 5/5

Biotherm. Aquasource gel.
Fick med ett rejält varuprov av den här Biotherm-fuktkrämen när jag klickade hem annat från Kicks. En väldigt bra återfuktare som jag skulle kunna tänka mig att införskaffa. Dock är jag inte hundra procent ombord när det kommer till doften, som jag tycker är lite väl skarp. Den doftar rätt så tvåligt, och jag har inga problem med den på min rätt så känsliga och reaktiva hud, men min näsa tycker den är lite jobbig. Doften sitter inte kvar superlänge, så det går an, men frågan är om det är värt slanten när jag inte riktigt uppskattar doften. Det finns ju andra, snarlika, som doftar mildare, om en säger som så.
Plaståtervinning.
Betyg 3,5/5

L'Oréal Paris. Paradise extatic. Mascara.
Jag har förstått det som att den här mascaran är en storfavorit bland många, särskilt i det lite billigare segmentet. Den är inte en favorit hos mig. Kletig grej som lämnar klumpar, klibbar ihop fransarna och torkade ihop alldeles för snabbt. Jag upplever den som svårjobbad. Det har hänt att jag fått till jättefina fransar med den, men resan dit har varit lång, jobbig och innehållit svordomar. Den hamnar dessutom ofta på andra ställen än ögonfransarna, både vid applicering och vidare under dagen. Så för mig var den inte Paradise, snarare en förport till helvetet.
Brännbart avfall.
Betyg 1/5

FredagsFilmen: Whiplash

Innan Damien Chazelle gjorde "Lalaland" för ett par år sedan, så gjorde han filmen "Whiplash". Även här mycket musik, med betoning på jazz, men utan att vara en musikal.

Bildkälla My hot posters

Andrew är förstaårsstudent på en väl ansedd musikskola där han spelar trummor. Där får han en mycket sträng lärare som mentor, som inte skyr några medel för att få sina elever att nå sin fulla potential.

Det var på Chilipojkens förslag vi såg den här filmen, och den är verkligen väldigt bra. Det är våldsamt, vackert, triumfatoriskt och tragiskt på samma gång. Bra musik och vackra sepiatoner genomgående. Chilipojken jämförde den med "Full metal jacket" och det är en väldigt bra jämförelse av relationen mellan Andrew och hans lärare Fletcher.
J.K. Simmons vann en Oscarsstatyett för bästa manliga biroll för sin tolkning av den smått despotiske läraren Fletcher. Välförtjänt, även om det är en ganska vidrig karaktär.
Miles Teller som Andrew är fantastisk. Och jag som gillar trummor tycker såklart att det är mäktigt med alla trumsolon.

Tre tomma no. 71

Det kommer snart mer tomma förpackningar för jag gör slut på grejer i en rasande takt just nu. Dagens inlägg går i ansiktsmaskernas tema.

Helloskin. Jumiso. Water-splash sheet mask.
Ja tack, jag ta fler av den här. Bra passform, diskret doft. Dryper av essens som snabbt glider in i huden när jag tar av masken. Fanns faktiskt så pass mycket essens kvar i förpackningen att det räckte att spara och använda som serum flera dagar efteråt. Och huden! Återfuktad, slät och liksom mysig.
Extra plus för supersöt förpackning.
Plaståtervinning.
Betyg 5/5

Nature republic. Real nature Green tea mask sheet.
Helt okej, men ingen wow-faktor som masken ovan. Det var ett tag sedan jag använde den, men jag vill minnas att den satt sisådär och hade aningen snålt med essens, som jag upplevde som lite klibbig.
Plaståtervinning.
Betyg 375

The Ordinary. AHA 30% + BHA 2%. Peeling solution.
Här är det wow-faktor och lite till, faktiskt. Jag vill helst inte vara utan den här peelingen och har därför redan köpt på mig en ny. Den är inte behaglig på minsta lilla vis, faktiskt känns det lite som att huden brinner när jag använder den här. Alltså använder jag den inte superofta, men ett par gånger i månaden i varje fall, och jag är så nöjd med resultatet. Glåmig hy blir rosig och slät på 10 minuter. Lite så. Väldigt prisvärd liten pryl, som dessutom är dryg. Skynda fynda!
Glasåtervinning på flaska och pipett, plaståtervinning på korken.
Betyg 5/5

Vad jag läste i november

Herrejösses vad trött jag är! Funderar på att skära av mig fötterna och kasta dem, de känns ju ändå som köttfärs, so why not. Här är det nämligen totalt flyttkaos, då Stora J flyger ur boet och vi kånkar och bär och packar upp och donar.
Jag hinner alltså som mest läsa ett kapitel eller två innan jag somnar just nu. Men i november hann jag läsa fem böcker. De här:

"Strange the dreamer" av Laini Taylor. Blev månadens favoritbok, trots att den slutade med en gastkramande cliffhanger. Betyg 4/5.

"Metro 2035" av Dmitrij Gluchovskij. Avslutande delen i Metro-trilogin, och jag hade kunnat vara utan den. Månadens bottennapp fick betyget 1,5/5.

"Odysséen" av Homeros, i en klassisk översättning till svenska av Erland Lagerlöf. Planerade att läsa den under hela november, men tog en sång om dagen i stället och blev klar 24 november. Betyg 3/5.

"We have always lived in the castle" av Shirley Jackson var mitt val till bokcirkeln Plejaderna denna gång. Jag var mycket nöjd och gav den betyget 4/5. Cirkelns medelbetyg blev 3,2/5.

"Miniatyrmakaren" av Jessie Burton avslutade månaden. Jag älskade den till en början, men tappade intresset efter ett tag. Jag gav den betyget 2/5.

"Miniatyrmakaren" av Jessie Burton

När jag senast skulle välja bok till Plejaderna (bokcirkeln) så stod mitt val mellan den det blev, "Vi har alltid bott på slottet" och "Miniatyrmakarna" som jag precis har läst ut. För att jag ville läsa båda stod klart redan från början.

Bildkälla Goodreads

En höstdag 1686 kommer Nella Oortman till Amsterdam. Hon är 18 år och nygift med köpmannen Johannes Brandt, men när hon anländer är inte Johannes hemma. Nella får i stället träffa hans syster, den stränga Marin, och husets två tjänare, föräldralösa Cornelia och den färgade Otto.
När Johannes väl dyker upp ger han Nella en bröllopsgåva - ett kabinettskåp som är en kopia av deras hem. Skåpet behöver inredas och Nella vänder sig till en mystisk miniatyrmakare. De små skapelserna som anländer är utsökt gjorda, men visar också på kusliga likheter med sina verkliga motsvarigheter.
Huset Brandt bär på många hemligheter, som miniatyrmakaren verkar veta allt om.

Det här är en väldigt välarbetad roman. De historiska miljöerna och skeendena beskrivs väldigt bra, och jag förs bakåt till Amsterdam under sent 1600-tal, då staden var ett handelscentrum.
Boken är också väldigt lätt att läsa och stundtals flög jag fram i handlingen. Det är ganska korta kapitel och boken är indelad i flera delar, så det är lätt att känna att man tar sig vidare i handlingen. Det står liksom inte och stampar på stället.
Men. Jag är inte förtjust i själva historien. Den griper inte tag i mig som jag trodde den skulle göra. Faktiskt är det så att jag tycker att hela grejen med miniatyrmakaren känns ganska onödig. Storyn är spännande som den är utan de profetiska/övernaturliga inslag som kommer med miniatyrmakarens närvaro i berättelsen. Det hade varit roligare om Jessie Burton haft modet att låta berättelsen om huset Brandt stå för sig.
Ungefär till halvvägs i boken så fullkomligt älskade jag den, och det var även här vi fick den stora vändningen. Jag hade nästan listat ut den, men blev ändå överraskad. Tyvärr blev det mest rörigt och jobbigt efter det, och boken lämnade efter sig fler frågor än den besvarade. Nästan så jag känner att det här skulle kunna vara början på en serie. Hoppas inte, för allvarligt talat är jag rätt trött på att se romaner som funkar finfint fristående, förvandlas till del ett i en medioker serie (eller i bland bra serie, men visst känns det som att man mjölkar kassakon lite väl hårt ibland).

Mitt betyg blir inte högt. Jag tycker boken är okej, men lite synd på så rara ärtor. Mitt betyg på "Miniatyrmakaren" blev 2/5.

Novemberfavoriter

Sista november på lilla bloggen ser ut som vanligt - dags för månadens favoriter.

Bok: "Strange the dreamer" av Laini Taylor. Längtar tills jag får hem fortsättningen, för gah!

Bildkälla Goodreads

Fic: Den enda jag läst är Azoth av zeitgeistic. Drarry-fic med massor av alkemi.

Film: Jag har varit på bio igen. Två gånger! Nämen va? Bäst av de filmerna tycker jag att "Bohemian rhapsody" är.

Tv-program: Har faktiskt sett lite på tv också, vad är det som händer med mig kan man undra. Tycker bäst om "Downton abbey" av det jag har sett.

Nagellack: Draco från Illyrian. Det är något med en riktigt bra duokrom alltså. Och med holodamm!

Skönhet: Att acceptera att mitt hår håller på att byta färg. Förut var det banne mig hemskt att inse att jag höll på att bli blond, då jag alltid har varit brunett, men nu känns det helt okej. Faktiskt så tycker jag till och med att mitt grånade svall är riktigt vackert.

Upptäckt: Åren går fort minsann! Tidigare i veckan firade jag och älskade maken 20 år som par. Det känns som mycket kortare tid, men så tittar en på den där flaggstångslånga sonen en har som snart fyller myndig, och då är det bara att kapitulera. Åren går, och jag är baske mig inte ung längre. Asch då!

Extra speciell rolighet: Jag blev gammelfaster (för andra gången) i mitten av månaden! Jag har inte träffat den lille guldklimpen än, men jag är ändå redan kär i honom.

Mitt eget favoritinlägg: OMG Flashback. Det är något med holo, alltså.

Lacken i november

Snart är det slut på november, och eftersom jag inte planerar att måla om naglarna något mer den här månaden, så kan jag lika gärna bjussa på månadens lack redan idag.
Jag har haft en hel del nakna dagar i november, och med "nakna" menar jag enbart baslack. Det beror allra mest på att jag har haft två fall av brott på naglar på "blogghanden", båda hyfsat långt ner. Inte för att det spelar någon roll vilken hand det skett på egentligen, men jag tappade bara lusten lite att lacka naglar som gått av så långt ner att det gjort ont.
Ändå har jag använt 8 olika lack i november, två av dem på samma gång för att det är roligt.

H&M Beauty, Beyond midnight.
Jag lovar att det är blått. Det är bara så in i bonken mörkt blått att det ser svart ut, men det blå anas mest hela tiden. Svärtat blått krämlack, helt enkelt.

China glaze, 2nite.
Det här isblå lacket med en lila ton blev det sista jag använde av OMG Flashback-kollektionen. Regnbågarna går inte av för hackor, men rackans anåda var det var besvärligt att lacka med. Och någon gång kanske jag lär mig att den här typen av holo gör sig bäst när det inte är mulet en hel månad eller två, men högst troligt lär jag mig aldrig det. Eller struntar i det.

Depend, #568.
Riktigt tokorange krämlack. Snuddar vid det tomatröda. Älskart!

Depend O2, #5083 Cyber gold
Miss Robot-kollektionen från Depend är en riktigt trevlig sak. Svart bas med färgat glitter i olika metalliska nyanser. Som man kan gissa av namnet här, Cyber gold, så är det guldglitter som gäller här.

Depend 7day, #7150 Crystal dawn
Nope, de här lacken håller inga sju dagar på mig. Och med tanke på att jag gillar de här riktigt bleka nyanserna av nästanvitt, här med rosa ton, så är det ju lite tråkigt att det börjar chippa redan dag två. Fast jag envisades ju med att få full täckning på ett skirt lack, så jag får kanske skylla mig själv. Sådant kräver sina lager.

Illyrian, Draco.
Det här är inte ett Harry Potter-lack. Det kommer från en kollektion med namn av stjärnbilder, ooch Draco är en sådan.
Synd som tusan att holodammet inte syns, men det tittade i stort sett bara fram när jag fick redigt med sol på det. Det finns där alltså, och ser lite ut som stjärnor i natten. Lacket i sig är en mörkare blå som duokromskiftar sig i både gröna och lila toner beroende på hur ljuset faller på det. Lite som ett sådant där skalbaggelack.
Min första bekantskap med Illyrian, och jag blev inte avskräckt.

Depend O2, #565 + #570.
Jag lovar att det inte blir mer Depend nu. Det här är nämligen sista lacken ut, och den manikyr jag bär just nu. Ursprungsplanen var att göra en dotticure, men så orkade jag inte gå upp i Lilla E:s rum och leta rätt på prickverktyget, så jag nöjde mig så här.
Ljusbeiga #565 fick göra senapsgula #570 sällskap.
Jag måste säga att Depend lyckades förträffligt med sina kollektioner i höst, mitt habegär har varit stort. Det är också därför jag har ungefär 70% Dependlack i otestade lådan just nu.