"Professorn" av Charlotte Brontë

Alla mina bokrea-fynd från i år är inte utlästa än. Det här är ett av dem, "Professorn" av Charlotte Brontë.
Jag har gett mig den på att läsa alla romaner som systrarna Brontë hann skriva innan de alla gick en för tidig död till mötes. Charlotte var den som var mest produktiv, men så levde hon längst också. "professorn" var den första romanen hon skrev, men den blev refuserad och vissa delar av den användes sedan i både "Jane Eyre" och  främst i "Vilette". "Professorn" skiljer sig dock från de romanerna ganska så rejält, och sålunda utgavs den postumt med hennes makes medgivande.

Bildkälla Goodreads

Den föräldralöse William Crimsworth vill slippa ifrån sin släkts krav och bördor. Han beslutar sig för att söka sig ett nytt liv, i ett nytt land. Han hamnar i Belgien, där han oförhappandes får anställning på en pojkskola, och så småningom också på en närliggande flickskola.
Men Crimsworths tilvaro kantas av falskhet och besvikelse, och det är upp till honom att skapa sig en egen plats i denna värld.

Det är svårt att inte se likheter med "Vilette". Båda böckerna utspelar sig i samma miljö, och man tycker sig ana till och med skolornas arkitektur i de båda böckerna. Och det är främst här, i skolans värld, som böckerna utspelar sig.

Jag tilltalas mycket av Charlotte Brontës sätt att skriva på. För mig känns det väldigt levandegjort skrivet, och jag kan nästan se miljöerna framför mig, som på en film. Det enda som kan lämna ett litet gruskorn i ögat på mig är när författaren/bokens jag vänder sig direkt till mig som läser med orden "kära läsare". Jag vet inte vad det är med det som känns så fel för mig, men när jag stöter på det berättargreppet är det alltid lite som att bita i en citron.

Jag gav "Professorn" betyget 4/5, samma som jag förra året gav "Vilette". Som helhet tror jag att jag föredrar "Professorn", för jag hade svårt att komma in i "Vilette", men slutet på "Vilette" var överlägset bäst, med sin helomvändning. Ni som läst den vet, ni andra borde läsa den och ta reda på vad jag menar.

Vad jag har kvar att läsa av systrarna Brontë är: "Shirley" av Charlotte Brontë, samt utdraget ur den roman hon påbörjat vid sin död som hade arbetrnamnet "Emma". Det har även utgivits samlingar med Charlottes essäer skrivna under hennes barndom, men de verkar småknepiga att få tag på här i Sverige. Och så har jag inte läst någon av systrarnas dikter.