Fjärde boken i Dark Tower-serien är den jag brukar kalla för min favorit av dem. Därför känns det lite konstigt att det tog så väldigt lång tid att läsa den, snudd på fyra veckor, fast jag vet varför. En översvämmad källare bjussar inte direkt på läsro.
 |
| Bildkälla The StoryGraph |
Roland och hans ka-tet måste överleva en färd genom ödelandet ombord på ett galet tåg.
Innan de fortsätter sin vandring mot det mörka tornet måste Roland berätta för de andra om vad det var som hände efter att han i sin ungdom vann rätten att bära vapen. Vad det var som drev honom till att söka efter Tornet i mitten av allt. Under en lång natt berättar han historien om Mejis, och om Susan Delgado - han enda sanna kärlek.
Det var inte bara en översvämmad källare som gjorde att den här boken drog ut på tiden. För även om jag vet att det här är en kärlekshistoria, väldigt rar i sin oskuldsfullhet, så vet jag också, eftersom det här är en omläsning, att berättelsen bitvis blir väldigt sorglig. Just nu hade jag kanske inte direkt lust att läsa om ledsamma saker, när jag har av den varan i mitt liv ändå. Augusti är inte bara månaden två av mina barn fyller år, utan också månaden då både min pappa och min bror dog, så jag har de senaste åren varit lite nedstämd just då. Jag hade bestämt mig för att låta läsningen ta sin tid och inte stressa, och det var just precis vad jag gjorde.
För precis som vanligt så är det här min favoritbok hittills. Inte alltid jättespännande, så tempot känns inte snabbt, men en viktig påminnelse om att Roland har levt ett långt liv och upplevt mycket.
Betyget på "Wizard and glass" är 5/5.
Det var inte bara en översvämmad källare som gjorde att den här boken drog ut på tiden. För även om jag vet att det här är en kärlekshistoria, väldigt rar i sin oskuldsfullhet, så vet jag också, eftersom det här är en omläsning, att berättelsen bitvis blir väldigt sorglig. Just nu hade jag kanske inte direkt lust att läsa om ledsamma saker, när jag har av den varan i mitt liv ändå. Augusti är inte bara månaden två av mina barn fyller år, utan också månaden då både min pappa och min bror dog, så jag har de senaste åren varit lite nedstämd just då. Jag hade bestämt mig för att låta läsningen ta sin tid och inte stressa, och det var just precis vad jag gjorde.
För precis som vanligt så är det här min favoritbok hittills. Inte alltid jättespännande, så tempot känns inte snabbt, men en viktig påminnelse om att Roland har levt ett långt liv och upplevt mycket.
Betyget på "Wizard and glass" är 5/5.
