En romance med "sommar" i titeln bör kanske läsas mitt i sommaren, men jag väntade till absoluta slutet. En och annan solglimt hanns med under läsningens gång, och kanske säsongens sista lässtund på altanen, om det inte blir mysigare väder än grått, blåsigt och lite småregn mest hela tiden. Vilket i och för sig också kan vara mysigt, om man lindar in sig i en filt eller två.
Nog om det. Utläst bok var det alltså.
 |
| Bildkälla The StoryGraph |
Det har blivit lite av en tradition för vännerna Lucy och Bridget att varje sommar åka till Bridgets hemmaö, Prince Edward Island på Kanadas Atlanten-kust. Här spenderar de vackra dagar med att utforska ön, äta mängder med färska ostron och dricker krispigt vin till. Och varje sommar lovar Lucys sig själv att hon inte ska hamna i samma säng som Felix igen. Anledningarna till varför de inte ska vara tillsammans är många, men enerig mellan dem sprakar. Lättare sagt än gjort, med andra ord.
Ibland finns det inget bättre än att läsa en feelgood/romance. Här är sexscenerna lite mer nedtonade, och det uppskattar jag, för de är många. Lucy och Felix kan helt enkelt inte hålla sig borta från varandra.
Boken har en nutid, där Bridget några dagar innan sitt bröllop till synes fått kalla fötter och åker ut till ön med Lucy i släptåg. Där finns också många tillbakablickar på tidigare resor till ön, och alla gånger Lucy träffar på Felix. När händelserna kommer ifatt får vi också följa med i vad som händer sedan, och så blir det så klart en epilog med lyckligt slut.
Innan dess ska det så klart vara förvecklingar, utbrändhet, drömmar som bör förverkligas, personlig utveckling och att landa i sig själv.
Boken är väldigt lätt att läsa, och jag tog mig snabbt igenom den. Den är lite lagom i det mesta. Ofta rar, men vissa saker tyckte jag blev bra tjatiga. Jag säger bara: "Felix. Mer." Tror också att det åts så mycket ostron i den här boken att ostronbeståndet i världen sjönk av bara farten.
Och nu vill jag åka till Prince Edward Island.
Mitt betyg på "En sommar utan dig" blev 3/5.
