Vi kände för en lite mer lågmäld film, där vi kunde få tänka lite. Att den dessutom delvis utspelar sig i Sverige gör inte saken sämre.
Filmen är baserad på en roman av Meg Wolitzer, som jag inte har läst.
 |
| Bildkälla Rotten tomatoes |
Joan är gift med den hyllade författaren Joe Castleman. När de gifte sig lade hon sin egen författarkarriär på hyllan, och klev helt in i rollen som den stöttande författarhustrun. Nu har Joe tilldelats Nobelpriset i litteratur, och på resan till Stockholm för att ta emot priset, tar de med sig sin son.
Joe har alltid varit en kvinnokarl, något som Joan sett mellan fingrarna med. Men när en nyfiken författare, som ska skriva en biografi om Joe, ställer vissa frågor, finns det hemligheter som bubblar upp till ytan, och Joan börjar ifrågasätta vissa val hon gjort i livet.
Filmen innehåller dels nutidsskildringar från det att Joe får veta att han fått priset, fram till kvällen för utdelningen. Dels får vi tillbakablickar från när Joe och Joan träffades, och hur deras liv formats.
Det är skickligt berättat, men vad annat kan man vänta sig när Glenn Close och Jonathan Pryce spelar de ledande rollerna. För regin står Björn Runge.
Mycket sevärd film.
