I min serie om filmer som är bättre än sin litterära förlaga har turen nu kommit till Bond, James Bond. Alla de filmer som bygger på Ian Flemings böcker är bättre än boken, för Flemings böcker var helt enkelt inte värst bra. De dryper av misogyni, rasism, homofobi, alkohol och långdragna beskrivningar som inte tillför handlingen något. Inte för att filmernas Bond är en värst trevlig prick han heller alla gånger, men vissa av hans sämre sidor har dämpats.
"Casino Royale" är den först boken om James Bond, men film nummer 21 i ordningen (av hittills 25) - den första med Daniel Craig i huvudrollen.
 |
| Bildkälla PX Fuel |
Efter att ha fått sin licens att döda tilldelas 007 ett viktigt uppdrag. Han ska besegra Le Chiffre, bankir åt många terrorister, i ett parti poker och på så sätt förhindra att pengarna når terroristerna. Till sin hjälp får Bond Vesper Lynd, som ska förse Bond med pengarna. Men allt går inte som planerat, och Bond vet snart inte vem han kan lita på.
Filmen innehåller många maffiga actionscener, som den inledande parkour-jakten och ett visst rekord i antal snurrar med en bil, sju, som hölls i 20 år innan "Fall guy" kom och gjorde fler.
Det här är alltså Craigs första film som Bond, och han axlar manteln med bravur. Jag som först var skeptisk fick äta upp min hatt, för det skulle ju visa sig att Daniel Craig skulle bli min favorit-Bond. Han gick från klarhet till klarhet i sina filmer, och skapade en Bond med ett stort hjärta som han håller nära sig då han blivit svårt bränd, både i privatlivet och yrkeslivet. "Casino Royale" är en reboot av Bond-franchisen, vilket märks på många sätt. Inte minst i att han har får sin licens att döda i öppningsscenerna, och därmed blir en fullvärdig 00-agent.
En av de bästa filmerna om Bond, tycker jag. Och klart bättre än boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .