tisdag 5 maj 2020

"Bokklubben vid livets slut" av Will Schwalbe

Är det en bokklubb om det bara är två personer i den? Eller är det bara ett par personer som läser samma böcker och pratar om dem? Jag tycker det är en bokklubb, för en bokklubb som är värt något är en där deltagarna själva bestämmer att det är en sådan, och sätter sina egna regler. Som Will och hans mamma Mary Anne.

Bildkälla Goodreads
När Wills mamma diagnosticeras med bukspottskörtelcancer bestämmer han sig för att göra henne sällskap på sjukhuset när hon får sin behandling. En dag när samtalsämnena tagit slut frågar han henne vad hon läser just nu, och så startar deras bokklubb.

Det här är en sann berättelse, och en behöver inte göra som Mary Anne och läsa slutet först för att veta hur det slutar. Det syns redan i titeln. Boken handlar till stor del om böcker (och jag tror minsann att den är utan stora spoilers!) och samtal som kommit fram med dessa böcker som utgångspunkt. Boken innehåller även minnen och anekdoter från både Mary Annes och Wills liv, innan bokklubben startade. Det är alltså inte en bok som utspelar sig i ett väntrum, utan boken är till stor del en skildring av en älskad mamma och de samtal hon haft med sin son i hennes livs slutskede.
Boken är till största delen skriven i efterhand, och det märks på de något stolpiga dialogerna emellanåt. Det sägs en hel del klokskap på ett sätt som inte alltid känns som att det faller naturligt, men det är så klart svårt att återge samtal efter att de har hänt. Vissa ord kanske en kan minnas, och kärnan av samtalet, men det flytande språket i ett samtal är svårt att förmedla. Jag tycker ändå författaren har lyckats ganska bra, och det var bara ibland jag reagerade på att det kändes konstlat.
Något jag slås av är att den här familjen verkar ha det väldigt gott ställt. De har alla haft intressanta karriärer och verkar inte sakna pengar - eller sjukförsäkringar. Det är inte alla som kan åka till Florida, Geneve och London under pågående cancerbehandling, men det funkar för Mary Anne.
Mary Anne verkar också ha levt ett alldeles extraordinärt intressant liv, med ett brinnande intresse för flyktingfrågor. Och litteratur, såklart. För jisses vad de hinner läsa under den här tiden, jag är imponerad över lästakten, minst sagt.
Boken gick snabbt att läsa och känns som att den är fullpackad med boktips. Det är en bok om böcker, om kärleken till böcker, och om kärleken till en mamma som försvann för tidigt.

Jag gav "Bokklubben vid livets slut" betyget 3/5.