torsdag 28 maj 2020

Bullet journal för juni

Att sortera in i mappen med saker jag hade tänkt göra förra veckan, men så hamnade jag på sjukhus istället - göra i ordning mina junisidor i min bullet journal. Men nu har jag och E suttit tillsammans i soffan några dagar och gjort våra sidor tillsammans, eftersom vi hade valt samma temafärg för månaden - röd. För jo, jag har smittat mitt yngsta barn med bullet journal-bacillen, och jag är inte det minsta ledsen för det. Hon är så himla kreativ och skapande att det bara är kul att se vad hon hittar på varje månad. 

Eftersom jag känner mig lite låst vid mitt soffhörn, där jag spenderar de flesta av dygnets timmar med högerbenet i högläge just nu, så blev juni inte riktigt så fin som jag hade hoppats. Det blev en del sneda linjer och lite darr på handen, men vet ni vad - det struntar jag i. Jag gjorde juni till en färgfest och tycker att det blev fint ändå. Krokiga linjer som jag hade stört mig galen på förut, struntade jag fullkomligt i nu. Det finns annat att hetsa upp sig över, så att säga. Perspektiv... 


En annan sak som blev sisådär var bilderna. Sitter som sagt i mitt hörn och har begränsat med ljus här, så det kanske blev lite mörkt och murrigt. Vet ni, jag bryr mig inte om det heller.
E har en sådan där rolig linjal med bokstavsmallar, så jag lånade den lite den här månaden, bland annat till att skriva juni här. Annars är det ett månadsuppslag som vilket som helst.


Nagellack, böcker och pengar delar uppslag som vanligt. En hel del ghosting med pennorna den här gången. Ännu en sak  jag struntar i.


Kom på att jag kan hålla upp boken för bättre ljus. #smart
En annan återkommande sak är uppslaget med en rad om dagen, vanorna (reviderad för denna månads återhämtning) och månadens bok som jag här avslöjar i förväg. True crime igen.


Och slutligen det första veckouppslaget. Chilipojken tar studenten nästa vecka, och det kommer ju milt sagt firas annorlunda än vad vi trodde. Bland annat trodde jag att jag skulle få stå och ta emot honom när han springer ut, men den möjligheten lämnade jag vidare till E nu. Hon ville verkligen gå och var lite ledsen över två personer-gränsen Chilipojkens skola hade satt upp, men "det var inte så här jag ville att det skulle bli för att jag skulle kunna gå". Raringen. 
Chilipojkens student kommer bli väldigt annorlunda, men jag tror den kommer bli fin ändå. Lite mer personlig, och säkert ett minne för livet i vilket fall som helst.

Idag fyller älskade maken år, och E ska äntligen få sin tandställning. Känns som att det kommer bli en härlig dag.