Eftersom jag gillade "Den hemliga historien" av Donna Tartt så trodde jag att jag skulle gilla även "If we were villians". De jämförs nämligen ganska ofta, då båda utspelar sig i skolmiljö och det sker ett dödsfall under mystiska omständigheter. Båda räknas in i undergenren Dark Academia. Ska du bara läsa en av dem rekommenderar jag.... inte den här.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Oliver har precis avtjänat ett tioårigt fängelsestraff för ett mord kan kanske - eller kanske inte - har begått. När han släpps ur fängelset möts han upp av polisen som arresterade honom. Polisen har aldrig lyckats komma till botten av fallet, och nu när han gått i pension ber han Oliver berätta vad det var som egentligen hände.
Tio år tidigare hade precis de avslutande skolåret börjat på den prestigefyllda teaterskolan, för Oliver och hans klasskamrater. De spelar ofta samma roller både på och av scen - hjälten, förförerskan, skurk. Oliver spelar ofta en mer undanskymd roll. Men när rollerna kastas om sker en ny sorts rivalitet, och snart förvandlas leken till blodigt allvar.
När tragedin är ett faktum återstår för de överlevande att spela sina livs roller. Att övertyga både polisen och sig själva om sin oskuld.
Var ska jag börja? Med det jag gillade?
Jag gillade hur boken var upplagd, som en pjäs. Bokens delar är fem olika akter, och kapitlen är scener i pjäsen. Jag gillar idén, och till en början gillade jag storyn. Tyckte till och med att det var lite spännande ett tag. Det gick över.
Jag gillar Shakespeare, det gör jag. Men jag har faktiskt inget behov av att se hans texter citeras på i stort sett varenda uppslag. Faktiskt bidrar hans verk med så mycket dialog och handling att jag anser att boken är skriven väldigt mycket av honom. Han borde ha nämnts som en andra författare på omslaget, i mitt tycke.
Karaktärerna lämnar mycket att önska. De är helt schablonartade på ett sätt som nästan gör det löjligt. Tjejerna är helt endimensionella, slampa, vän eller pojkflicka. Killarna är bullrig huvudperson, tyst åskådare (vår berättare Oliver), lidande konstnärssjäl eller gaykille med drogproblem. Lite lätt tröttsamt. Och få inte igång mig vad gäller miljön. Snacka om någons gotiska önskedröm om en skola för den konstnärliga eliten, minsann. Fantastiska teaterproduktioner som verkar ha en ändlös budget till kostym och dekor. Möjligen världens sämsta teaterlärare. För hur förklarar vi annars att de typecastat sina elever ända från första stund? Så att de spelar samma roller på scen som de spelar på riktigt. Och när de försöker ruska om lite i leden så blir det pannkaka. Bra föreställning - usel reaktion bland eleverna. Så går det åt helvete också.
Jag hade många problem med att läsa den här boken. Från att ha varit lite spännande till att bli helt genomskinlig. Jag undrar ingenting. Mer än varför jag ens gav mig på att läsa den här boken.
Mitt betyg på "If we were villians" blev 1,5/5.
