I original heter den här boken "The lost apothecary", alltså det förlorade eller försvunna apoteket, och efter att ha läst den här boken kan jag tycka att det hade varit en bättre titel är "Giftmakerskan" på svenska. Men nu var det ju inte jag som bestämde den svenska titeln, så det är inte mitt fel att titeln känns fel.
 |
| Bildkälla Goodreads |
I London på 1790-talet driver Nella ett dolt apotek som riktar sig till kvinnor, för att hjälpa dem med allt som kan tänkas behövas. I största hemlighet hjälper hon kvinnor att giftmörda män som vill dem illa. Hennes krav är att giftet inte får användas mot andra kvinnor, och att de alla ska bokföras i apotekets liggare. En dag får hon ett meddelande som ska komma att förändra allt.
I nutid kommer Caroline till London. Vad som skulle ha varit en romantisk resa på bröllopsdagen, har i stället blivit en soloresa för att tänka över äktenskapet. Av en slump finner hon en ledtråd till det 200 år gamla mysteriet om kvinnornas apotek, och giftmakerskan. Hon börjar göra efterforskningar och bit för bit tätnar mysteriet, samtidigt som hennes bräckliga äktenskap gör sig påmint.
Det här är en sådan där lättläst och lättbläddrad liten bok, som är perfekt att glida in i för en stund, men som inte lämnar några bestående intryck. Det är en berättelse om vänskap, gift, att finna sin egen väg och ibland blir det nästan lite spännande till och med.
Boken berättas av tre olika personer, i två olika tidslinjer. Det är egentligen inte svårt att hålla isär vara sig tidslinjen eller berättaren, då varje kapitel inleds med namn och datum, men ändå hade jag stunder i dåtidens London där jag kände att jag missat vem det var som förde talan. Ingen lång stund dock, utan det där redde snart ut sig, mest jag som var slarvig i att läsa kapitelrubrik tror jag.
Handlingen är ganska förutsebar, särskilt i nutids-tidslinjen. Det känns också nästan som att vi skrivs historien på näsan - det blir väldigt tydligt hur det avlöpt, och det känns ibland lite översockrat rart och gulligt. Inte en bok där du behöver tänka själv, vilket var ungefär precis vad jag behövde just nu.
Tyvärr är berättelsen även av teflontyp. Så här några dagar efter att jag läst ut den, har jag redan nästan glömt att den ens funnits i min hand. Så kan det gå. Men trevlig för stunden för det.
Mitt betyg på "Giftmakerskan" blev 3,5/5.
